Har du filmat eller fotat från en drönare och tänkt publicera materialet på hemsidan, i en kundrapport eller i sociala medier? Då kan du behöva ett spridningstillstånd från Lantmäteriet, oavsett om du är proffspilot, mäklare, byggherre, inspektör eller fritidspilot. Tillståndsplikten gäller alla luftburna bilder och data över Sveriges landområden, och det är materialets innehåll som styr, inte drönarens vikt eller klassning.
Den här guiden samlar allt du behöver veta: vilken lag som styr, när du måste ansöka, vilka undantag som finns och hur själva ansökan går till. Allt bygger på Lantmäteriets officiella information, kompletterat med praktiska råd för drönarpiloter som filmar och fotar professionellt. I slutet hittar du en checklista du kan använda direkt innan du publicerar.
Vad är spridningstillstånd?
Spridningstillstånd är ett tillstånd du måste ha från Lantmäteriet innan du sprider fotografier, videor och annat material som avbildar Sveriges landområden från luften. Syftet är att skydda information som är viktig för Sveriges totalförsvar. Om du har fotograferat eller filmat från luftfartyg som drönare, flygplan, helikopter eller luftballong och vill dela, publicera eller sälja dina bilder behöver du alltså ansöka om tillstånd.
Lantmäteriet är den myndighet som hanterar ansökningar om spridningstillstånd för landbaserade bilder. Om ditt material visar havsbotten, så kallad sjögeografisk information, kan du behöva ansöka om motsvarande tillstånd från Sjöfartsverket också. Att ansöka är kostnadsfritt.
När krävs tillstånd?
Grundregeln är enkel: så fort du vill sprida, publicera, dela eller sälja luftburna bilder eller data över Sverige, behöver du tillstånd. Det spelar ingen roll om du gör det yrkesmässigt eller privat, om det rör sig om en enskild bild eller en hel kartläggning. Det är innehållet i materialet som styr, inte hur du tog det eller var du lägger upp det.
Tillståndet gäller för fotografier och liknande registreringar. Det kan handla om flygfoton, videor, laserdata, höjddata med mera. Material som sammanställs till en karta, en 3D-modell eller en ortofotomosaik räknas också som geografisk information och omfattas av kravet. Så snart du efterbearbetar råbilder till en sammanställning, behöver du tillstånd för att få sprida slutprodukten.
Vilka bilder och data omfattas?
Kravet på spridningstillstånd gäller för fotografier, videor, laserdata, höjddata och annan geografisk information som avbildar Sveriges landområden från luften. Det spelar ingen roll om du använder drönare, flygplan, helikopter eller luftballong. Det är avbildningen från luften som är avgörande, inte farkosten.
För drönarpiloter är det vanligaste scenariot att du har ett stort antal stillbilder som du sedan bearbetar i Pix4D, DJI Terra, Agisoft Metashape eller ett annat fotogrammetriprogram till ett ortofoto, en punktmolnmodell eller en 3D-mesh. Även slutprodukten av en sådan bearbetning räknas som geografisk information och krävs tillstånd för spridning. Termografi- och kartläggningsdata, inklusive NDVI-kartor och ytanalyser, omfattas på samma sätt.
Vilka undantag finns?
Det finns flera undantag från kravet på spridningstillstånd. Det är innehållet i ditt material som styr, inte vad du har för utrustning eller vilken drönare du flyger med. Här är de undantag som Lantmäteriet listar och som är mest relevanta för drönarpiloter.
Bostadsbyggnad: Du behöver inte ansöka om tillstånd om bilden endast visar en enskild bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark, anläggningar och allmänna vägar. Visar bilden däremot blandad bebyggelse krävs tillstånd.
Offentlig plats: Bilder som enbart visar en offentlig plats, exempelvis allmänna vägar, torg, åkrar eller andra platser som i en detaljplan är upplåtna för sitt ändamål, är undantagna. Så fort omgivningarna runt omkring syns i bilden gäller inte undantaget längre.
Offentlig tillställning: Tävlingar, stadsfester, marknader, mässor och andra offentliga tillställningar är undantagna, så länge materialet enbart visar det faktiska området och inget utanför.
Åkermark och odlingsmark: Bilder som enbart visar åkermark eller annan odlingsmark är undantagna. Omgivningarna runt åkern får inte synas i bilden för att undantaget ska gälla.
Skog: Skogsmark är undantagen under vissa villkor. Materialet ska vara beställt av markägaren eller vara fotograferat av markägaren. Bilderna får inte innehålla personer eller andra mänskliga aktiviteter förutom sådant som tillhör skogsbruket. Kraftledningar eller andra anläggningar gör att undantaget inte gäller.
Byggarbetsplats: Dokumentation av en byggarbetsplats är undantagen om den sker på uppdrag av byggherren. Materialet får inte visa omgivningarna på ett sätt som gör det svårt att avgöra om det omfattas av undantaget. Vid osäkerhet ska du skicka in materialet till Lantmäteriet för granskning.
Golfbana, täkt och deponi: Golfbanor med tillhörande byggnader och anläggningar, täkter för grus, berg eller torv samt deponier för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor är också undantagna.
Historiskt material och satellitbilder: Flygbilder tagna före 1950 och bilder från satelliter är undantagna från kravet på spridningstillstånd.
Exempel från Lantmäteriet
För att göra det konkret har Lantmäteriet publicerat några typbilder som visar skillnaden mellan en bild där undantaget gäller och en bild där det inte gör det. Här är fem exempel som är direkt relevanta för drönarpiloter.
Här är ett exempel på en bild där du måste ansöka om spridningstillstånd. Bilden visar blandad bebyggelse, inte en enskild bostad. Bild: Lantmäteriet.
Beskär du bilden enligt det här exemplet, så att den enbart visar en enskild bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark, behöver du inte ansöka. Bild: Lantmäteriet.
Åkermark är undantagen, men bara om omgivningarna inte syns i bilden. Här syns för mycket av omgivningarna och undantaget gäller därför inte. Bild: Lantmäteriet.
Samma åker beskuren till enbart odlingsmarken. Nu gäller undantaget och du behöver inte ansöka. Bild: Lantmäteriet.
En byggarbetsplats fotograferad rakt ovanifrån och beskuren så att omgivningarna inte syns. Dokumentation på uppdrag av byggherren omfattas av undantaget. Bild: Lantmäteriet.
En viktig gräns gäller för alla undantag: de gäller bara om omgivningarna runt omkring inte syns i bilden. En utzoomad vy som visar mer än det specifika objektet kan innehålla information som är känslig för totalförsvaret, och då upphör undantaget. Lantmäteriet är tydliga med att om du är osäker ska du ansöka om spridningstillstånd.
Checklista innan publicering
Innan du publicerar eller skickar drönarmaterial till en kund kan du gå igenom den här checklistan. Den hjälper dig att snabbt avgöra om du behöver tillstånd eller om du kan luta dig mot ett undantag.
Bestäm vad bilden visar. Titta på hela bilden, inte bara i mitten. Täcker bilden mer än en enskild bostad, offentlig plats, åker eller byggarbetsplats?
Kontrollera om omgivningarna syns. En utzoomad vy som visar skog, infrastruktur eller andra fastigheter kan göra att undantaget inte längre gäller.
Är det en sammanställning av flera bilder? Ett ortofoto, en punktmolnmodell eller en karta räknas som geografisk information och omfattas av tillståndsplikten.
Visar bilden hav eller kust? Då kan du behöva ansöka om motsvarande tillstånd från Sjöfartsverket parallellt.
Är du osäker? Ansök. Lantmäteriet är tydliga med att tveksamhet ska leda till en ansökan, inte ett antagande.
Så ansöker du om spridningstillstånd
Att ansöka om spridningstillstånd är kostnadsfritt. Du gör det via Lantmäteriets e-tjänst, där du fyller i information om materialet, var det är taget och vad det visar. När Lantmäteriet har registrerat ansökan får du ett e-postmeddelande med ärendenummer och instruktioner till filskickstjänsten. Det är där du laddar upp materialet i form av bilder eller video, eller en länk till ditt material om det är stort. Lantmäteriet granskar materialet och bedömer om det kan spridas fritt eller om vissa delar behöver beskäras bort innan det godkänns.
För projekt med tidspress, som en kommande mäklarlansering eller en byggprojektrapport, är det klokt att planera fotografering, sortering och ansökan i god tid. Ärendet hamnar i kö först när Lantmäteriet har fått in ett komplett underlag, inklusive det material som ska granskas. En väl förberedd ansökan med rätt filer och tydlig platsinformation minskar risken för kompletteringar och kan bidra till en smidigare handläggning.
Handläggningstiden hos Lantmäteriet varierar beroende på arbetsbelastning, se den uppskattade handläggningstiden här:
Vanliga misstag att undvika
Tro att vikt och C-klassning avgör: C0, C1, C2 eller C5 är klassningar för flygningen enligt Transportstyrelsens regler och EASA. De har inget med Lantmäteriets regler om spridningstillstånd att göra. Även en C0-drönare under 250 gram kräver spridningstillstånd om bilden ska spridas och inte omfattas av ett undantag.
Inte ansöka för att man inte publicerar själv: Tillståndsplikten gäller all spridning. Att du skickar bilden till en kund, publicerar den i en rapport eller lägger upp den på en hemsida räknas som spridning. Även en PDF-bilaga till en leverans räknas.
Glömma Sjöfartsverket vid kustmaterial: Om ditt material visar hav eller kust kan du behöver ansöka om tillstånd från Sjöfartsverket parallellt med Lantmäteriet. Lantmäteriet hanterar inte sjögeografisk information.
Anta att förhandsgranskning räcker: Att du granskar materialet själv innan publicering är inte samma sak som att Lantmäteriet har godkänt det. Om du är osäker ska du skicka in materialet för granskning, inte lita på egen bedömning.
Inte beskära bilderna: Många undantag gäller bara om bilden är beskuren till det specifika objektet. En vidare vy som råkar fånga en infrastruktur eller fler fastigheter kan göra att hela bilden måste ansökas för, eller att du måste beskära och ansöka för den beskurna versionen.
Viktigt att tänka på som drönarpilot
Spridningstillstånd från Lantmäteriet är ett av flera tillstånd en drönarpilot kan behöva. Det är viktigt att förstå att det är separata krav, inte alternativ till varandra. Här är de vanligaste andra tillstånden och reglerna som kan bli aktuella parallellt.
För själva flygningen ansvarar Transportstyrelsen, som tillämpar EASA:s regler om öppen och specifik kategori. Vilken drönarklass du flyger, var du flyger och om du har drönarkort styrs av dessa regler. Du kan läsa mer i vår guide för att ta drönarkort och i artikeln om VLOS (Visual Line of Sight).
För att veta var du får flyga, och var det råder restriktioner, rekommenderar vi Drönarkartan, som visar flygförbudsområden och andra restriktioner. Vi har också en guide till drönarkartering i stadsmiljö som tar upp de särskilda regler som gäller i tätorter.
Som drönarpilot behöver du också se till att din utrustning är rätt försäkrad. För kommersiell flygning krävs ansvarsförsäkring, och det är flera aspekter att tänka igenom innan du tecknar. Vår guide om drönarförsäkring går igenom vad du som pilot eller företagare bör ha på plats.
Vill du ha hela bilden samlad på ett ställe har vi också en komplett samling med viktig information för säker drönarflygning, där vi länkar vidare till alla våra regulatoriska artiklar. För dig som funderar på att använda drönare i din egen verksamhet har vi dessutom en guide till drönare som inkomstkälla, med konkreta råd kring affärsmodeller, utbildning och kundcase.
Vanliga frågor om spridningstillstånd
Här är svar på de vanligaste frågorna vi får från drönarpiloter och kunder som vill publicera drönarmaterial.
Vad kostar spridningstillstånd?
Att ansöka om spridningstillstånd hos Lantmäteriet är kostnadsfritt. Det är samma sak oavsett om det rör sig om en enstaka bild eller en stor kartläggning.
Hur lång är handläggningstiden?
Den uppskattade handläggningstiden hos Lantmäteriet varierar med arbetsbelastningen. För projekt med tidspress rekommenderar vi att du skickar in ansökan i god tid.
Räcker det med ett tillstånd för hela projektet?
Ett tillstånd från Lantmäteriet gäller för det specifika material som anges i ansökan. Om du har flera separata projekt eller om du tar bilder från nya områden behöver du som regel göra en ny ansökan för varje sammanhängande material. Lantmäteriet kan ge mer information om vad som räknas som samma projekt.
Gäller undantagen retroaktivt för bilder jag redan har?
Undantagen gäller materialets innehåll, inte när det togs. Om du har gamla bilder som uppfyller kraven för ett undantag behöver du inte ansöka i efterhand. Men om du är osäker kan du alltid skicka in materialet till Lantmäteriet för en bedömning.
Behöver jag spridningstillstånd för 360-bilder?
Ja, om de tagits från luften och omfattas av tillståndsplikten. En 360-gradersbild som är tagen från en drönare följer samma regler som ett vanligt flygfoto. Det är innehållet som styr, inte formatet.
Räcker mitt drönarkort för att publicera bilder?
Nej. Drönarkort från Transportstyrelsen ger dig rätt att flyga drönare enligt EASA:s regler, men det är inte samma sak som spridningstillstånd från Lantmäteriet. De två tillstånden reglerar olika saker och krävs oberoende av varandra.
Vad händer om jag publicerar utan tillstånd?
Enligt lagen om skydd för geografisk information, Lag (2016:319), är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information utan spridningstillstånd (9 §). Att göra det uppsåtligen eller av oaktsamhet kan leda till böter eller fängelse i högst ett år (12 §). Om du är osäker på om ditt material omfattas är det bättre att ansöka i förväg.
Räcker en GDPR-redogörelse?
GDPR och spridningstillstånd reglerar olika saker. GDPR handlar om personuppgifter och integritet, medan spridningstillstånd handlar om skydd av geografisk information som är viktig för totalförsvaret. Att du har en GDPR-bedömning för materialet fritar dig inte från kravet på spridningstillstånd.
Referenser
Källorna i den här artikeln kommer från Lantmäteriet:
