Ordlista

Underkategorierna i den öppna kategorin, som styr hur nära människor du får flyga. A1: över enstaka personer (C0) eller nära dem (C1). A2: minst 30 meter från människor (C2, kräver A2-tillägg). A3: långt från människor och minst 150 meter från bostads-, affärs-, industri- och rekreationsområden.

• A1: nära människor (C0, C1)
• A2: 30 m från människor (C2)
• A3: 150 m från bebyggelse

EU:s märkning på drönaren som anger viktgräns och tekniska krav. Den avgör var du får flyga och vilket drönarkort du behöver. Samma modell kan få olika klass beroende på paket.

Den lättaste klassen, under 250 gram. Du får flyga över enstaka människor men aldrig över folksamlingar, och registrerar ett operatörs-ID om drönaren har kamera.

• Under 250 g
• Inget drönarkort
• Operatörs-ID om kamera
• Över enstaka människor (A1)

Upp till 900 gram. Kräver drönarkort A1/A3 och operatörs-ID. Du får flyga nära människor men inte medvetet över dem, och aldrig över folksamlingar.

• Under 900 g
• Drönarkort A1/A3
• Operatörs-ID
• Nära, inte över människor (A1)

Upp till 4 kilo. Med drönarkort A1/A3 och tillägget A2 får du flyga 30 meter från människor, 5 meter i långsamt läge. Utan A2 gäller reglerna för A3.

• Under 4 kg
• Drönarkort A1/A3 + A2
• Operatörs-ID
• Minst 30 m från människor (A2)

Upp till 25 kilo. Flygs långt från människor och minst 150 meter från bostads-, affärs-, industri- och rekreationsområden (A3).

• Under 25 kg
• Drönarkort A1/A3
• Operatörs-ID
• 150 m från bebyggelse (A3)

EU:s klasser för drönare i standardscenarierna: C5 för STS-01 inom synhåll och C6 för STS-02 utom synhåll. Båda väger under 25 kilo och har ett sätt för fjärrpiloten att avsluta flygningen.

• C5: standardscenario STS-01, inom synhåll
• C6: standardscenario STS-02, utom synhåll
• C6 håller drönaren inom ett inställt område
• C5 kan vara en C3-drönare med en tillbehörssats

Luftfartsverkets karta över var du får flyga drönare i Sverige. Den visar kontrollzoner runt flygplatser, restriktionsområden och andra zoner där du behöver tillstånd eller inte får flyga alls.

• Från Luftfartsverket (LFV)
• Visar kontrollzoner och restriktionsområden
• Kontrollera den före varje flygning

Kompetensbeviset från Transportstyrelsen som krävs för de flesta drönare som väger 250 gram eller mer. A1/A3 tas med ett onlineprov som kostar 600 kronor, A2 med ett övervakat prov mot avgift. Kortet gäller i fem år.

• A1/A3: onlineprov, 600 kr
• A2: övervakat prov
• Gäller i 5 år

EU:s byrå för luftfartssäkerhet. Den tar fram förslag till EU:s gemensamma drönarregler och vägledning till dem, och i Sverige är det Transportstyrelsen som tillämpar reglerna.

• European Union Aviation Safety Agency
• Tar fram förslag och vägledning till EU:s regler
• Transportstyrelsen är behörig myndighet i Sverige
• EASA:s lista över C-märkta drönare bygger på tillverkarnas uppgifter

Den som flyger drönaren och ansvarar för att flygningen sker säkert, även när drönaren flyger själv. Det är fjärrpiloten som behöver drönarkort, medan operatören är den som har registrerat sig och har operatörs-ID, ofta samma person.

• Den som flyger drönaren
• Drönarkort krävs vid 250 gram eller mer i öppen kategori
• Minst 15 år för att flyga på egen hand
• En operatör kan ha flera fjärrpiloter

Zonerna i DJI:s appar, GEO-zoner, där drönaren varnar, begränsar höjden eller inte startar. De är ett hjälpmedel och stämmer inte alltid med reglerna, så kontrollera alltid Drönarkartan, där de officiella geografiska UAS-zonerna finns.

• DJI:s C-märkta drönare i EU visar bara myndigheternas zoner
• Kan stoppa starten eller begränsa höjden
• Upplåsning hos DJI ersätter inte myndighetens tillstånd
• Officiellt: geografiska UAS-zoner på Drönarkartan

Höjden räknad från marken rakt under drönaren. I den öppna kategorin får du flyga högst 120 meter över marken, men höjden H i DJI Fly räknas från startplatsen, så i backig terräng kan den skilja sig från höjden över marken.

• AGL: Above Ground Level
• Öppen kategori: högst 120 m över marken
• H i DJI Fly räknas från startplatsen
• Luftfartens gränser anges ofta över havet (AMSL)

Kontrollerat luftrum runt en flygplats, där flygtrafikledningen styr trafiken. Inom 5 km från banan krävs alltid tillstånd. Längre ut får drönare upp till 7 kg i den öppna kategorin flyga lägre än 50 meter och högst 25 m/s utan tillstånd (10 meter i militära flygplatsers kontrollzoner).

• Kontrollerat luftrum runt flygplatser
• Inom 5 km från banan: alltid tillstånd
• Längre ut: upp till 7 kg, under 50 m och högst 25 m/s
• Syns på Drönarkartan

Light UAS Operator Certificate: ett tillstånd för en organisation att själv godkänna vissa flygningar i den specifika kategorin, utan att söka tillstånd hos Transportstyrelsen varje gång. Det kräver bland annat ett säkerhetsledningssystem.

• Ges till en organisation eller ett företag
• Ger rätt att själv godkänna vissa flygningar
• Kräver ett säkerhetsledningssystem (SMS)
• Söks hos Transportstyrelsen

Tillfällig information till luftfarten, till exempel om en övning, ett evenemang eller ett tillfälligt restriktionsområde. Ett NOTAM gäller en viss tid och kan förbjuda drönarflygning. På Drönarkartan ser du dem för rätt dag med Tidsfilter.

• Tillfällig information till luftfarten
• Gäller en viss tid, tiderna i UTC
• Syns på Drönarkartan med Tidsfilter
• Hela texten i LFV:s AROWeb

Transportstyrelsens tillstånd, även kallat operativ auktorisation, för flygningar i den specifika kategorin som inte ryms i ett standardscenario. Det bygger på en riskanalys: en fördefinierad analys (PDRA) eller en egen analys enligt SORA.

• Även kallat operativ auktorisation
• Bygger på riskanalys, PDRA eller SORA
• Söks hos Transportstyrelsen

Ditt registreringsnummer hos Transportstyrelsen, som ska sitta synligt på drönaren. Krävs för alla drönare med kamera och för alla som väger 250 gram eller mer, mot en årsavgift.

• Registrering hos Transportstyrelsen
• Märks på drönaren
• Krävs vid kamera eller från 250 g

Predefined Risk Assessment: en färdig riskanalys för en viss typ av flygning i den specifika kategorin. Operatören söker operativt tillstånd hos Transportstyrelsen och visar att kraven i den PDRA som passar uppfylls, i stället för att göra en egen analys enligt SORA.

• Fördefinierad riskanalys
• Ger operativt tillstånd för en viss typ av flygning
• PDRA-S02 liknar STS-02 men kräver ingen C6-drönare
• Söks hos Transportstyrelsen

En signal som drönaren sänder under flygningen med bland annat position, höjd och operatörs-ID, så att polis och andra kan identifiera den. Drönare i klass C1, C2 och C3 har det inbyggt, och du lägger själv in ditt operatörs-ID.

• Sänder position och operatörs-ID
• Inbyggt i klass C1, C2 och C3
• Heter direkt fjärridentifiering hos Transportstyrelsen

Ett område där luftfarten är begränsad eller förbjuden, till exempel över fängelser, kärnkraftverk och vissa nationalparker. Du får inte flyga drönare där utan tillstånd, och Drönarkartan visar vem som ger det.

• Kallas R-område och namnet börjar med ESR
• Kräver tillstånd för att flyga där
• Kan vara permanenta eller tillfälliga
• Inte samma sak som kontrollzon eller UAS-zon

Specific Operations Risk Assessment: en metod för riskanalys när du söker operativt tillstånd i den specifika kategorin för flygningar som ingen PDRA täcker. Analysen ger en riskklass, SAIL, som avgör vilka krav som gäller.

• Egen riskanalys för ett operativt tillstånd
• När ingen PDRA eller LUC räcker
• Riskklassen SAIL går från I till VI
• Ansökan görs hos Transportstyrelsen

Regelnivån för flygningar som inte ryms i den öppna kategorin, till exempel utom synhåll, högre än 120 meter eller från en docka. Du deklarerar då ett standardscenario eller söker ett operativt tillstånd hos Transportstyrelsen.

• När den öppna kategorin inte räcker
• Standardscenario eller operativt tillstånd
• Heter kategori specifik hos Transportstyrelsen

Lantmäteriets tillstånd för att sprida flygbilder och film över Sverige, till exempel ortofoton och 3D-modeller. Vissa motiv är undantagna, men bara om omgivningen inte syns.

• Söks hos Lantmäteriet
• Gäller spridningen, inte fotograferingen
• Ansökan är kostnadsfri

Startvikt är vad drönaren väger när den lyfter, med batteri och allt som sitter på den. Högsta startvikt (MTOM) är gränsen som tillverkaren anger, och går du över den gäller inte längre drönarens C-klass.

• MTOM: Maximum Take-Off Mass
• Nyttolast och tillbehör räknas med
• C-klasserna har gränser för startvikten
• Öppen kategori: drönare under 25 kg

Ett färdigt scenario i den specifika kategorin, där du deklarerar till Transportstyrelsen att du följer kraven i stället för att söka tillstånd. STS-01 gäller inom synhåll med en C5-drönare, STS-02 utom synhåll med en C6-drönare.

• Deklaration i stället för tillstånd
• STS-01: inom synhåll, C5-drönare
• STS-02: utom synhåll, C6-drönare
• Fjärrpiloten utbildas för scenariot

VLOS betyder att du ser drönaren med egna ögon under hela flygningen, vilket krävs i den öppna kategorin. BVLOS betyder utom synhåll och kräver den specifika kategorin, till exempel standardscenariot STS-02.

• VLOS: inom synhåll
• BVLOS: utom synhåll
• Med blotta ögat, utan kikare
• BVLOS kräver specifik kategori

Den vanliga regelnivån för drönare: du flyger inom synhåll, högst 120 meter över marken och med en drönare under 25 kilo, utan tillstånd. Underkategorierna A1, A2 och A3 styr hur nära människor du får flyga.

• Inom synhåll
• Högst 120 m över marken
• Drönare under 25 kg
• Inget tillstånd behövs

Färgdjupet i filmen: 10 bitar ger 1 024 nivåer per färg, mot 256 med 8 bitar. Det ger finare övergångar och mer utrymme att färgsätta, och på DJI:s drönare spelas till exempel D-Log M och HLG in i 10 bitar.

• 1 024 nivåer per färg, mot 256 i 8 bitar
• Mer utrymme att färgsätta efteråt
• D-Log M och HLG spelas in i 10 bitar

DJI:s funktioner för att följa ett motiv automatiskt. I DJI Fly heter de FocusTrack, med tre lägen: ActiveTrack följer motivet, Spotlight håller kameran riktad mot det medan du flyger och Point of Interest cirklar runt det.

• Följer främst människor, fordon och båtar
• Behöver bra ljus för att känna igen motivet
• Väjer inte för rörliga hinder som människor och djur
• Undvik grenar, ledningar, glas och vatten

Mått på hur naturligt en lampa återger färger, på en skala upp till 100. CRI gäller hur ögat och kameran för foto ser färgerna, TLCI hur de blir på film. Värden över 95 räknas som mycket bra.

• Skala upp till 100
• CRI: ögat och foto
• TLCI: film och video
• Över 95: mycket bra färgåtergivning

En platt färgprofil i DJI:s kameror som sparar mer detaljer i ljus och skugga. Filmen ser grå ut direkt från kameran och färgsätts i redigeringen, och D-Log M är en variant för mindre drönare och kameror.

• Platt profil för färgsättning
• Mer detaljer i ljus och skugga
• Kräver efterarbete i redigeringen

En motoriserad upphängning som håller kameran stilla och i våg när drönaren eller handen rör sig. Den ger stadig film och skarpa bilder, och de flesta stabiliserar i tre axlar.

• Stabiliserar kameran med motorer
• Oftast tre axlar
• Finns på drönare och för handhållen film

Märkningen på ett minneskort som visar lägsta skrivhastighet, till exempel V30 eller U3. Ett för långsamt kort kan göra att inspelningen stannar, så välj minst den klass som drönaren kräver.

• Siffran anger lägsta skrivhastighet
• DJI kräver ofta UHS-I U3 och listar V30-kort
• Välj samma klass som drönaren kräver eller högre
• UHS-I anger kortets gränssnitt, inte klassen

HDR betyder högt dynamiskt omfång: detaljer syns i både ljusa och mörka partier. HLG är ett färgläge för HDR-film i 10 bitar som visar det omfånget på en skärm som klarar HDR, medan D-Log M är till för att färgsätta efteråt.

• HDR: detaljer i både ljus och skugga
• HLG spelas in i 10 bitar
• HLG kräver en HDR-skärm för full effekt
• HDR i foto bygger på flera bilder i följd

Zoom som kombinerar kamerans optiska zoom med digital förstoring. Det högsta talet, som 56×, nås digitalt och ger mindre skarp bild, medan bilden är skarpast inom den optiska delen.

• Optisk och digital zoom tillsammans
• Det högsta talet är digitalt
• Skarpast inom den optiska zoomen
• Vanlig på drönare för inspektion

Ett läge där drönaren tar en bild med jämna mellanrum medan den flyger och sätter ihop bilderna till en kort film. Långsamma förlopp som moln, trafik eller en solnedgång spelas då upp snabbt.

• Time-lapse medan drönaren flyger
• Lägen som Free, Circle och Course Lock
• Passar moln, trafik och solnedgångar
• Finns inte på alla modeller

En laser som mäter avståndet till det du siktar på. På drönare som Matrice 4T och kameror som Zenmuse H30T räknas sedan målets position fram, så att du kan markera och dela koordinaterna.

• Mäter avstånd med laser
• Ger målets koordinater
• Kallas LRF på engelska

En kamera som fotograferar flera smala ljusband, även nära infrarött som ögat inte ser. Av bilderna räknas index som NDVI fram, som visar hur frisk växtligheten är i jordbruk och skog.

• Flera ljusband, även nära infrarött
• NDVI visar växtlighetens hälsa
• För jordbruk och skogsbruk

Ett sikte eller en kikare som visar en bild i mörker med hjälp av en ljuskänslig sensor och infraröd belysning. Till skillnad från en värmekamera visar det en vanlig bild, inte temperaturskillnader.

• Ser i mörker med infrarött ljus
• Visar en vanlig bild, inte värme
• Används vid jakt och observation

Ett grått filter framför linsen som dämpar ljuset utan att ändra färgerna, så att du kan filma med längre slutartid i solsken och få mjukare rörelser. Siffran, som ND16, visar hur mycket ljuset dämpas.

• Dämpar ljuset utan att ändra färg
• Ger mjukare rörelser i film
• ND16 släpper in en sextondel av ljuset

Ett mått på hur små temperaturskillnader en värmekamera kan skilja på, angivet i millikelvin (mK). Ju lägre värde, desto tydligare bild när skillnaderna är små.

• Värmekamerans känslighet
• Anges i millikelvin (mK)
• Lägre värde är bättre

Ett filter som tar bort reflexer från vatten, glas och blad och ger djupare blå himmel. Du vrider filtret för att ställa in hur stark effekten blir. Det dämpar också ljuset något.

• Tar bort reflexer
• Ger djupare blå himmel
• Vrids för att ställa in effekten
• Dämpar ljuset något

Automatiska filmlägen i DJI Fly. Med QuickShots flyger drönaren en färdig rörelse, till exempel Dronie eller Circle, och gör en kort film, och med MasterShots flyger den flera klassiska åkningar runt motivet och klipper ihop dem åt dig.

• QuickShots: bland annat Dronie, Rocket, Circle och Helix
• MasterShots klipper ihop filmen automatiskt
• Använd på en fri plats med bra satellitsignal
• Avbryt med Flight Pause-knappen

Ett bildformat som sparar data från kamerans sensor nästan obehandlad, så att du själv bestämmer mer av bildbehandlingen i ett redigeringsprogram. DJI:s drönare sparar RAW-bilder som DNG, Adobes filformat för RAW-bilder.

• Nästan obehandlad data från sensorn
• Behöver redigeras innan bilden är färdig
• I en JPEG har kameran redan gjort valen
• DJI sparar RAW som DNG

Hur stor kamerans bildsensor är, till exempel 1 tum eller 4/3 tum. En större sensor fångar mer ljus och ger oftast bättre bilder i svagt ljus. Tumtalet är en gammal beteckning, inte sensorns verkliga mått.

• Större sensor fångar mer ljus
• Bättre bild i svagt ljus
• 4/3 tum är större än 1 tum
• Tumtalet är inte sensorns diagonal

Ett ND-filter med justerbar styrka: du vrider på det för att dämpa ljuset mer eller mindre, till exempel från ND2 till ND32. Praktiskt när ljuset ändras, men i det starkaste läget kan bilden få mörka fläckar.

• Justerbar dämpning
• Anges som ett spann, till exempel ND2–ND32
• Ett filter i stället för flera
• Undvik det starkaste läget

En värmekamera visar temperaturskillnader som en bild. En radiometrisk värmekamera mäter dessutom temperaturen i varje bildpunkt, så att du kan läsa av grader i efterhand, till exempel vid inspektion av solceller.

• Visar temperaturskillnader
• Radiometrisk: mäter grader per bildpunkt
• T-modellerna, t.ex. Matrice 4T

Ett litet mobilmodem som ansluts till drönaren och skickar bild och styrning via 4G när radiolänken inte räcker, till exempel bakom byggnader. DJI kallar det Cellular Dongle.

• Kompletterar radiolänken
• Kräver SIM-kort och mobiltäckning
• Synhåll gäller ändå i öppen kategori

Ett läge där drönaren inte kan hålla sin position, eftersom synsystemen inte fungerar och satellitsignalen är svag eller kompassen störs. Den driver med vinden och kan varken sväva stilla eller bromsa själv, så styr den och landa så snart du kan.

• Kort för Attitude mode
• Startar av sig själv när positioneringen försvinner
• Drönaren driver med vinden
• Landa så snart du kan

Flygavslutning (FTS, Flight Termination System) stoppar flygningen och tvingar ned drönaren när fjärrpiloten utlöser den, på vissa drönare även automatiskt. En fallskärm bromsar fallet, och klasserna C5 och C6 kräver ett sätt att avsluta flygningen.

• Flygavslutning krävs för klass C5 och C6
• Kan starta automatiskt om drönaren lämnar sitt område
• Fallskärmen bromsar fallet men tar inte bort risken
• Kontrollera att FTS fungerar före flygningen

Lägena du väljer med omkopplaren på fjärrkontrollen. Normal (N) passar de flesta flygningar, Sport (S) ger högre fart men stänger av hinderavkänningen och Cine (C) begränsar farten för jämnare film.

• Väljs med omkopplaren på fjärrkontrollen
• Sport: ingen hinderavkänning och längre bromssträcka
• Lägena gäller när du styr drönaren själv
• Företagsdrönare har ett F-läge i stället för C

First Person View: du flyger med bilden från drönarens kamera i glasögon eller på en skärm, som om du satt i drönaren. Flyger du med glasögon i den öppna kategorin ska en observatör stå bredvid dig och hålla drönaren i sikte.

• Kamerabilden visas i glasögon eller på en skärm
• Med glasögon ska en observatör stå bredvid dig
• Observatören ska se drönaren utan kikare
• Avståndsreglerna för A1, A2 och A3 gäller som vanligt

Platsen som drönaren flyger tillbaka till vid återflygning (RTH). Den sparas när drönaren lyfter och appen säger till, och har du flyttat dig kan du uppdatera den i appen.

• Sparas vid start med bra satellitsignal
• Appen säger till när den är sparad
• Kan uppdateras under flygningen

Sensorer som upptäcker hinder runt drönaren och bromsar eller styr runt dem. De flesta använder kameror, vissa även LiDAR eller radar, och skyddet är sämre i mörker och mot tunna ledningar.

• Bromsar eller styr runt hinder
• Kameror, LiDAR eller radar
• Sämre i mörker och mot tunna ledningar

Batterier som kan bytas utan att drönaren stängs av. Ett andra batteri eller en inbyggd reservkrets håller systemen igång under bytet, så du slipper starta om mellan flygningarna.

• Byte utan att stänga av drönaren
• Ingen omstart mellan flygningarna
• Finns bland annat på Matrice 400

Inertial Measurement Unit: sensorer i drönaren som mäter acceleration och rotation, så att den vet hur den lutar och rör sig och kan flyga stabilt. Ber appen om det kalibrerar du IMU:n med drönaren på ett plant och torrt underlag.

• Mäter acceleration och rotation
• Behövs för att drönaren ska flyga stabilt
• Kalibreras på ett plant och torrt underlag
• Känslig för temperatur

En kod som visar hur väl en produkt står emot damm och vatten, till exempel IP55. Den första siffran gäller damm och den andra vatten, och ju högre siffra desto bättre skydd.

• Första siffran: damm
• Andra siffran: vatten
• IP55: tål damm och regn
• X betyder att det inte är testat

Sensorn som känner av jordens magnetfält och visar åt vilket håll drönaren pekar. Metall och starka magnetfält stör den, så kalibrera kompassen utomhus och långt från metall när appen ber om det.

• Visar drönarens riktning i förhållande till norr
• Störs av metall och starka magnetfält
• Kalibrera när appen ber om det
• DJI RC 2 och DJI RC Pro 2 har en egen kompass

Ett stort laddbart batteri med vanliga eluttag och USB, för att ladda drönarbatterier och annan utrustning i fält. Kapaciteten i Wh visar hur mycket energi den rymmer, och effekten i W hur mycket den kan ge på en gång.

• Laddar drönarbatterier i fält
• Wh: hur mycket energi den rymmer
• W: hur mycket den ger på en gång

En typ av litiumbatteri, litiumjärnfosfat, som tål fler laddningar än vanliga litiumjonbatterier och är mindre känsligt för värme. Det är vanligt i kraftstationer.

• Litiumjärnfosfat
• Tål tusentals laddcykler
• Vanligt i kraftstationer

Det en drönare bär för att utföra jobbet, till exempel en kamera, en LiDAR, en strålkastare eller en last. På vissa drönare är kameran inbyggd, på andra byter du nyttolast efter uppdraget.

• Kamera, sensor, ljus eller last
• Inbyggd eller utbytbar
• Tyngre last ger kortare flygtid
• Matrice 400 bär upp till 6 kg

Return to Home: drönaren flyger själv tillbaka till hempunkten och landar när du ber om det, när batteriet bara räcker hem eller när signalen bryts. Ställ in RTH-höjden över de högsta hindren innan du flyger.

• Startas av dig, vid lågt batteri eller vid signalförlust
• Flyger till den senast sparade hempunkten
• Kräver en sparad hempunkt och fungerande positionering
• RTH-höjden går inte att ändra under återflygningen

DJI:s flygbatterier laddar ur sig själva till en lägre förvaringsnivå när de ligger fulladdade och oanvända, för att inte svälla. Batteriet kan bli lite varmt under tiden, och det är normalt.

• Skyddar batteriet mot svullnad
• Startar när batteriet ligger oanvänt en tid
• Nivå och tid skiljer mellan modellerna
• På vissa batterier ställer du in när den börjar

En standard för snabbladdning via USB-C, där laddaren och enheten kommer överens om hur mycket effekt som ska gå. DJI rekommenderar sina egna laddare eller andra laddare med USB PD och tillräcklig effekt.

• Snabbladdning via USB-C
• Laddaren och enheten kommer överens om effekten
• Laddarens effekt i watt påverkar laddtiden
• Kabeln måste också klara strömmen

Radiolänken som skickar livebilden från drönaren till handkontrollen och styrningen tillbaka. O4 och O4+ är DJI:s senaste generationer, med O4 Enterprise på företagsdrönarna och O3 på äldre modeller.

• Livebild och styrning i samma länk
• O4 och O4+ är DJI:s senaste generationer
• Hinder och störningar kortar räckvidden

Hur mycket energi ett batteri rymmer: spänningen gånger kapaciteten. Siffran avgör om du får ta med batteriet på flyget. Upp till 100 Wh går oftast bra i handbagaget, mellan 100 och 160 Wh krävs flygbolagets godkännande.

• Wh = volt × amperetimmar
• Upp till 100 Wh: oftast tillåtet i handbagaget
• 100–160 Wh: fråga flygbolaget
• Reservbatterier i handbagaget, inte incheckat

En GNSS-mottagare som står still på marken och skickar korrektionsdata till drönaren, så att den får en position med centimeternoggrannhet. Den är ett alternativ till nätverks-RTK som Swepos, och DJI:s basstationer heter D-RTK.

• Skickar korrektioner till en eller flera drönare
• Får inte flyttas medan den används
• Stationens egen position måste kalibreras
• Sparar rådata som kan användas för PPK

Att skapa mätbara kartor och 3D-modeller ur många överlappande foton. Programvaran räknar fram ortofoton, höjdmodeller och punktmoln, och med RTK på drönaren hamnar resultatet rätt i koordinatsystemet.

• Kartor och 3D-modeller ur foton
• Bilderna måste överlappa
• Bearbetas i program som DJI Terra

Samlingsnamnet för satellitsystemen som ger position, som amerikanska GPS och europeiska Galileo. En vanlig mottagare hamnar några meter fel, men med korrektioner via RTK eller PPK blir noggrannheten några centimeter.

• GPS, Galileo, GLONASS och BeiDou
• Några meter fel utan korrektioner
• Centimeter med RTK eller PPK

Ground Sample Distance: hur stor yta på marken en pixel i bilden motsvarar, till exempel 2 cm. Ju lägre värde, desto fler detaljer i kartan. GSD styrs av kameran och flyghöjden.

• Anges i centimeter per pixel
• Lägre flyghöjd ger lägre GSD
• Större sensor ger lägre GSD
• Styr detaljerna i ortofoton och modeller

En karta där varje punkt har en höjd. En ytmodell (DSM) visar marken med träd och byggnader, en terrängmodell (DTM) bara själva marken. Den tas fram ur drönarens foton eller LiDAR-data.

• DSM: med träd och byggnader
• DTM: bara marken
• Görs med fotogrammetri eller LiDAR
• Används för volymer, lutning och planering

Laserskanning som mäter avstånd med ljuspulser och ger ett punktmoln i 3D av mark, byggnader och ledningar, även genom gles vegetation. Zenmuse L3 är DJI:s LiDAR för Matrice 400.

• Punktmoln i 3D
• Ser marken genom gles vegetation
• Zenmuse L3 till Matrice 400

Inmätta punkter på marken, ofta tavlor, som används för att placera och kontrollera kartor och 3D-modeller. Med RTK eller PPK på drönaren räcker oftast några få.

• Mäts in med en GNSS-mottagare
• Placerar och kontrollerar resultatet
• Färre behövs med RTK eller PPK
• Ground Control Points på engelska

Ett sätt att hämta RTK-korrektioner över mobilnätet i stället för via radio. Korrektionerna kommer från en nättjänst som Swepos, som kräver abonnemang, eller från en egen basstation.

• Korrektioner över mobilnätet
• Swepos eller egen basstation
• Kräver mobiltäckning

RTK där korrektionerna kommer från ett nät av fasta referensstationer, i Sverige till exempel Lantmäteriets Swepos, i stället för från en egen basstation. De skickas oftast via mobilt internet, så du behöver ett abonnemang och uppkoppling där du flyger.

• Korrektioner från fasta referensstationer
• I Sverige till exempel Swepos från Lantmäteriet
• Kräver abonnemang och uppkoppling där du flyger
• Swepos ger position i SWEREF 99 på centimeternivå

En flygbild som har räknats om så att skalan är densamma i hela bilden, som en karta. Du kan mäta avstånd och ytor direkt i den, och den skapas med fotogrammetri av många överlappande drönarbilder.

• Samma skala i hela bilden
• Mät avstånd och ytor direkt
• Skapas med fotogrammetri
• Skärpan anges som GSD (cm/pixel)

Post Processed Kinematic: positionen korrigeras i efterhand i programvaran med data från en basstation, i stället för under flygningen som med RTK. Ger centimeternoggrannhet utan uppkoppling i fält.

• Korrigering i efterhand
• Centimeternoggrannhet
• Ingen uppkoppling under flygningen
• Kräver data från en basstation

En samling punkter i 3D som tillsammans beskriver mark, byggnader och föremål. Punktmoln skapas med LiDAR eller fotogrammetri och används för mätning, volymberäkning och 3D-modeller.

• Miljontals punkter i 3D
• Från LiDAR eller fotogrammetri
• För mätning, volymer och modeller
• Vanliga filformat: LAS och LAZ

Real Time Kinematic: positionering med centimeternoggrannhet med hjälp av korrektionsdata från en egen basstation eller en nättjänst som Swepos. Används vid mätning och kartläggning.

• Centimeternoggrannhet
• Basstation eller nättjänst (NTRIP)
• För mätning och kartläggning

DJI:s program som gör om drönarens bilder och LiDAR-data till ortofoton, 3D-modeller och punktmoln. Det körs på en egen Windows-dator och finns i flera licenser.

• Ortofoton, 3D-modeller och punktmoln
• Bearbetar även LiDAR-data
• Körs på en egen Windows-dator

DJI:s program för 2D-kartor, 3D-modeller och punktmoln från drönarens bilder och LiDAR-data. Bearbetningen sker på din egen dator.

• Ortofoton, höjdmodeller och 3D-modeller från vanliga foton
• Bearbetar LiDAR-punktmoln från DJI Zenmuse L-serien
• Stöder svenska koordinatsystem som SWEREF 99 TM
• Körs lokalt på en Windows-dator med Nvidia-grafikkort

En station där drönaren står skyddad, laddas (Dock 4 byter batteri i stället) och lyfter och landar automatiskt. Flygningarna schemaläggs och styrs på distans via FlightHub 2. Dockflygning hör till den specifika kategorin och kräver en deklaration (STS-02) eller ett operativt tillstånd.

• Skyddar och laddar drönaren (Dock 4 byter batteri)
• Flyger på schema
• Styrs på distans via FlightHub 2
• Specifik kategori: STS-02 eller operativt tillstånd

En funktion i DJI Fly och DJI Pilot 2 som visar var drönaren senast fanns om den har landat eller kraschat utom synhåll. Har drönaren ström kvar kan den pipa och blinka när du kommer nära.

• Visar senast kända position, inte var den är nu
• Kan få drönaren att pipa och blinka
• Leta aldrig på farliga platser

Den inbyggda programvaran i drönaren, fjärrkontrollen, batterierna och glasögonen. Uppdatera när appen ber om det, annars kan funktioner saknas.

• Uppdateras i DJI Fly, DJI Pilot 2 eller DJI Assistant 2
• Batteriets firmware ingår, så uppdatera varje batteri
• Ha minst 50 % batteri när du uppdaterar
• Slapp gimbal och omstarter under uppdateringen är normalt

DJI:s molntjänst för att planera, styra och följa drönarflygningar från en webbläsare. Den används för att styra DJI Dock på distans och för att samordna flera piloter och drönare.

• Planering och livebild i webbläsaren
• Styr DJI Dock på distans
• Finns även som lokal installation

En fil som sparas under varje flygning, med bland annat position, höjd och drönarens status. Den visar vad som hände om något går fel, och supporten ber ofta om den.

• Sparas automatiskt i appen och i drönaren
• Visar vad som hände under flygningen
• Skicka den till supporten vid fel eller olycka
• Hämtas från telefonen eller fjärrkontrollen

Health Management System: hälsokontrollen i DJI Pilot 2 och FlightHub 2 som visar fel och varningar för drönaren, fjärrkontrollen och tillbehören. Där finns också felhistorik, loggar till supporten och underhållsinformation.

• Grönt är normalt, orange och rött betyder fel
• Starta inte med en orange eller röd varning
• Samlar loggar och felhistorik åt supporten
• Finns för företagsdrönare och dockor

DJI:s funktion för att föra över bilder och film från drönaren direkt till telefonen via wifi, utan kabel och utan att ta ut minneskortet. Du startar den i DJI Fly, och den finns bara på vissa modeller.

• Från drönaren till telefonen via wifi
• Startas i DJI Fly
• Slå på wifi, Bluetooth och plats i telefonen
• Finns bara på vissa DJI Fly-drönare

Punkter som du lägger ut på kartan och som drönaren sedan flyger mellan av sig själv, med inställd höjd, fart och kamerahandlingar. Rutten kan sparas och flygas igen, till exempel för att filma samma plats vid olika tider.

• Kamerahandlingar kan läggas in vid varje punkt
• Rutten kan sparas och flygas igen
• Höjden kan bli lägre mellan punkterna
• Waypoint Flight i DJI Fly, rutter i DJI Pilot 2

DJI:s utökade garanti för privatkunder som ersätter drönaren vid krasch eller vattenskada mot en självrisk, för många modeller även vid flyaway. Köps inom 48 timmar efter att drönaren aktiverats, för ett eller två år.

• Ersättning vid krasch och vattenskada
• Köps inom 48 h efter aktivering
• 1 eller 2 år

DJI:s utökade garanti för företagsdrönare. Vid oavsiktliga skador under normal användning reparerar eller byter DJI produkten utan kostnad, så länge kostnaden ryms inom täckningsgränsen.

• Täcker olycksskador som kollision, vattenskada och felhantering
• Obegränsat antal reparationer inom täckningsgränsen
• Räcker inte täckningen betalar du bara mellanskillnaden
• DJI betalar frakten till och från verkstaden

DJI:s paket med drönaren, extra batterier, laddhubb och väska. Ger längre flygtid per utflykt än grundpaketet och kostar mindre än delarna var för sig. C-klassen kan skilja mellan paketen, så kontrollera märkningen.

• Drönare + extra batterier
• Laddhubb och väska
• Billigare än delarna var för sig