BVLOS: flyga drönare utom synhåll i Sverige

Vad BVLOS betyder

Enligt EU-förordning 2019/947 flygs en drönare inom synhåll (VLOS) när fjärrpiloten, utan hjälp, hela tiden kan se den och därför kan styra den undan andra luftfartyg, människor och hinder. All annan flygning är utom synhåll, BVLOS (Beyond Visual Line of Sight).

• Det räcker inte att se drönaren på skärmen, i FPV-glasögon eller genom en kikare. Det räknas inte som synhåll.

• Flyger ni med FPV-glasögon i den öppna kategorin? ska en drönarobservatör bredvid fjärrpiloten hålla drönaren inom synhåll.

• Det finns inget fast avstånd i meter. Gränsen går där fjärrpiloten inte längre ser drönaren och hur den rör sig, och den beror på drönarens storlek, ljuset och vädret.

• En längre räckvidd, till exempel med 4G, ger ingen rätt att flyga längre bort. Mer om grunderna: Vad är VLOS?

Observatörer och EVLOS

Reglerna skiljer på två slags observatörer, och skillnaden avgör om flygningen räknas som VLOS eller BVLOS.

EVLOS (Extended Visual Line of Sight) betyder att fjärrpiloten har överblick över luftrummet genom observatörer som ser drönaren. Det är ingen egen kategori i EU:s regler, och i riskanalysen räknas flygningen som BVLOS med luftrumsobservatörer. Observatörerna räknas som skydd mot krockar i luften, och kommunikationen mellan dem och fjärrpiloten ska ta mindre än 15 sekunder.

Därför krävs den specifika kategorin

I den öppna kategorin ska drönaren alltid flygas inom synhåll. BVLOS går därför bara i den specifika kategorin?, där riskerna bedöms för varje typ av verksamhet. Det finns tre vägar:

• Deklaration enligt standardscenariot STS-02. Ni intygar att ni följer en färdig lista med krav. Kräver en C6-märkt drönare.

• Operativt tillstånd enligt en fördefinierad riskanalys (PDRA). Riskanalysen är redan gjord, och ni visar att ni uppfyller kraven. Fyra av de fem PDRA:erna gäller BVLOS.

• Operativt tillstånd enligt en egen riskanalys (SORA). För allt som inte ryms i STS-02? eller en PDRA. Organisationer som flyger mycket kan i stället söka ett LUC, ett tillstånd att själva godkänna vissa flygningar.

Hur ni väljer väg och förbereder ansökan: Kategori specifik: så väljer ni mellan STS, PDRA, SORA och LUC.

STS-02: standardscenariot för BVLOS

STS-02 är en deklaration, inte ett tillstånd. Kraven står i tillägg 1 till förordning 2019/947:

• Flygning över ett kontrollerat markområde i glest befolkat område, där bara medverkande personer får finnas. Området omfattar flygområdet, en beredskapsvolym som når minst 10 m utanför det och en markriskbuffert.

• Högst 120 m över marken, och operationsvolymen högst 30 m högre än så. Ingen last med farligt gods.

• Flygsikt på mer än 5 km.

• Drönaren i fjärrpilotens sikte vid start och landning, utom vid en nödavslutning.

• Utan luftrumsobservatör: högst 1 km från fjärrpiloten, på en förprogrammerad bana när drönaren inte syns.

• Med luftrumsobservatörer: högst 2 km från fjärrpiloten, högst 1 km från närmaste observatör och högst 1 km mellan varje observatör och fjärrpiloten. Fjärrpiloten och observatörerna ska kunna tala med varandra på ett säkert sätt.

• En C6-märkt drönare med ett aktivt system som hindrar den från att lämna flygområdet, och aktiv fjärridentifiering (Remote ID?).

• En fjärrpilot med teoribevis för standardscenarier och intyg om praktisk utbildning för STS-02, och en operativ manual enligt bilaga 5.

Det är operatören som deklarerar, i Transportstyrelsens e-tjänst Drönarsidan. Fjärrpiloten får bara flyga STS-02 åt en operatör som har deklarerat: STS-02 på drönarkortet räcker inte ensamt. Har piloten svenskt drönarkort ska utbildningen göras i Sverige. Grunderna: Ta drönarkort.

Nationella standardscenarier finns inte längre. Medlemsländerna fick ta emot deklarationer enligt egna scenarier till och med 31 december 2023, och sådana deklarationer slutade gälla 1 januari 2026. I dag finns bara EU:s STS-01 (inom synhåll) och STS-02.

PDRA och SORA

PDRA:erna för BVLOS gäller drönare med största mått 3 m. Alla utom S02 har också en gräns på 34 kJ rörelseenergi, och S02 en gräns på 25 kg startvikt.

Ryms uppdraget inte i någon av dem gör ni en egen riskanalys enligt SORA. Efter 27 mars 2026 görs nya ansökningar och förlängningar enligt SORA 2.5, som bygger på befolkningstäthet. Transportstyrelsen hänvisar till Statistiska centralbyråns befolkningskarta i Geodataportalen. Ju fler som bor under flygningen, desto högre riskklass och desto fler krav på drönaren och organisationen.

Dockor och fjärrstyrd drift

En docka startar, flyger och landar drönaren automatiskt och laddar den mellan uppdragen. Fjärrpiloten ska ändå följa flygningen och när som helst kunna ingripa. Ska drönaren flyga utom synhåll krävs alltid den specifika kategorin, och Dock 4 och Dock 2 flygs i den specifika kategorin även inom synhåll.

• DJI Dock 3 med Matrice 4D eller 4TD har enligt DJI klass C2 och C6. C6 gäller med FTS-modulen och DJI Cellular Dongle 2 med ett nano-SIM.

• DJI Dock 4 med Matrice 5TD har enligt DJI klass C5 och C6, med fallskärmen DJI AP1. Flygavslutningen går via drönarens 4G.

• DJI Dock 2 med Matrice 3D har ingen C-klass? och kräver därför ett operativt tillstånd.

Ska fjärrpiloten sitta på en annan plats, till exempel på kontoret, ryms det inte i STS-02, som kräver att drönaren syns vid start och landning. Fråga Transportstyrelsen vilken väg som gäller för ert upplägg. Klasserna, GeoCaging och flygavslutningen för varje docka: Regler för DJI Dock 3, Dock 4 och Dock 2.

4G och mobilnät

Med 4G håller drönaren kontakten via mobilnätet när radiolänken störs, till exempel bakom hinder. Drönarreglerna har inga särskilda krav på 4G. Länken bedöms i stället som en del av verksamheten:

• I SORA ska ni visa att länken till drönaren räcker för uppdraget: tillgänglighet, fördröjning och vad som händer när den bryts. EASA räknar med att mobilnätets frekvenser kan godkännas i den specifika kategorin.

• PDRA-G02 och G03 förutsätter en direkt radiolänk till drönaren, inte mobilnät.

• För C6 på Dock 3 och Dock 4 är 4G en del av klassen, eftersom flygavslutningen går via mobilnätet. Täckningen ska vara god där ni flyger.

• I den öppna kategorin ändrar 4G ingenting: fjärrpiloten ska fortfarande se drönaren.

Moduler, SIM-kort och abonnemang: 4G till DJI-drönare: Cellular Dongle 2 och Enhanced Transmission.

Flyghöjd och luftrum

• Högsta höjd beror på vägen: 120 m över marken i STS-02, 150 m i PDRA-G01 och S02, och 30 m i G03 (högre nära hinder eller i avgränsat luftrum). I en SORA bestäms höjden av riskanalysen och tillståndet.

• Undantagen som låter drönare flyga i kontrollzoner utan klarering gäller bara i den öppna kategorin. Vid BVLOS i en kontrollzon behövs klarering från flygtrafikledningen.

• I restriktionsområden (ESR) krävs tillstånd. Drönarkartan visar vem som ger det. Hos Transportstyrelsen tar handläggningen upp till fem veckor.

• Ibland behöver ett tillfälligt restriktionsområde eller farligt område (D-område) upprättas för att BVLOS ska vara möjligt. Det hanteras också som en geografisk UAS-zon. Transportstyrelsen beslutade 2026 om ett sådant område och en zon över delar av Norrköping för polisens drönare.

Kontrollera platsen på LFV:s Drönarkarta och i AIP SUP och NOTAM: Var får jag flyga drönare?

U-space

U-space är EU:s regelverk för digitala tjänster som ska göra det möjligt för drönare och bemannade luftfartyg att dela luftrummet. Ett U-space-luftrum är en geografisk UAS-zon där drönare bara får flyga med godkända U-space-tjänster. Transportstyrelsens föreskrifter om hur sådana luftrum utformas gäller sedan 1 juni 2026, och LFV ska vara den gemensamma informationstjänsten. Etableringen pågår, och ett U-space-luftrum ska publiceras i AIP och på Drönarkartan när det finns. Till dess flyger ni utom synhåll med de vägar som beskrivs ovan.

Så lång tid tar det

Har ett ärende inte avgjorts inom sex månader kan ni skriftligen begära att Transportstyrelsen avgör det, och myndigheten ska då svara inom fyra veckor. En deklaration kostar 1 500 kr plus en årsavgift. Ett operativt tillstånd kostar 1 700 kr per timmes handläggning plus en årsavgift (2026 års avgifter).

Vanliga frågor

Om det inte fungerar

• Är ni osäkra på vilken väg som gäller: fråga Transportstyrelsen innan ni köper utrustning. Kontaktuppgifterna finns på Transportstyrelsens sida om drönare.

• Frågor om luftrummet nära en flygplats som LFV sköter: mejla obemannadeluftfartyg@lfv.se.

• Alla regler samlade: Lagar och regler för drönare.

• Vilken drönare eller docka som passar ert uppdrag hjälper vi gärna till med: kontakta vår kundservice. Vilken tillståndsväg som gäller avgör Transportstyrelsen.