GIS
Geografiska informationssystem

Data till ett GIS kommer från många håll: inmätning i fält med GNSS-mottagare eller totalstation, flyg- och satellitbilder, laserskanning, drönare, register och digitaliserade äldre kartor. Myndigheter tillhandahåller mycket geodata, och en del av Lantmäteriets data är öppna och avgiftsfria.

Drönaren passar när du behöver aktuella data med hög upplösning över ett begränsat område. Bilderna bearbetas i ett fotogrammetriprogram, till exempel DJI Terra eller Agisoft Metashape, till ortofoto, höjdmodell och punktmoln. Mer om drönare i mätarbetet: Drönare för mätning.

Mindre projekt sparas ofta i filer: GeoPackage för vektordata, GeoTIFF för raster och LAS eller LAZ för punktmoln. När flera ska arbeta i samma data, eller mängden blir stor, läggs den i en databas med stöd för geometrier, till exempel PostgreSQL med PostGIS eller en geodatabas i ArcGIS.

Topologi beskriver hur objekten hänger ihop: vilka ytor som gränsar mot varandra och var ledningar möts i noder. Med topologiregler kan du kontrollera att fastighetsytor inte har glipor eller överlapp, och göra analyser som bygger på sambanden.

Spara också metadata: vem som samlade in datan, när, i vilket koordinatsystem och med vilken noggrannhet.

Några vanliga GIS-analyser:

• Buffert: en zon runt ett objekt, till exempel alla byggnader inom 50 meter från ett vattendrag.

• Överlagring: lager kombineras, till exempel vilka fastigheter som berörs av ett naturreservat.

• Nätverksanalys: kortaste eller snabbaste vägen längs väg- eller ledningsnätet, och hur långt räddningstjänsten når inom en viss tid.

• Siktanalys: vad som syns från en punkt, till exempel ett planerat vindkraftverk.

• Terränganalys: lutning, avrinning och höjdkurvor ur en höjdmodell.

• Volym och förändring: skillnaden mellan två höjdmodeller, till exempel hur mycket material som tagits ut ur en täkt.

Till höjd- och volymanalyser passar drönardata bra, eftersom området kan flygas igen när det behövs: Volymberäkning med drönare i DJI Terra.

Resultatet visas som tryckta kartor eller PDF, som webbkartor och karttjänster som andra kan öppna i sina egna program, som 3D-vyer eller som tabeller och rapporter. En karta som ska lämnas vidare behöver koordinatsystem, skala, teckenförklaring och källa.

Innehåller kartan flygbilder eller ortofoton från drönare kan spridningstillstånd behövas innan du publicerar den: När behöver man söka spridningstillstånd?

GIS står för geografiska informationssystem, i singular geografiskt informationssystem, på engelska geographic information system. Förkortningen används både om programmen, som QGIS och ArcGIS Pro, och om hela arbetssättet.

Data läggs i lager, ett för varje slags objekt: fastigheter, vägar, ledningar, ortofoto, höjdmodell. Alla lager har ett koordinatsystem och kan därför läggas ovanpå varandra. Sedan kan du ställa frågor som berör flera lager, till exempel vilka ledningar som korsar en planerad väg eller vilka fastigheter som ligger i ett område som kan översvämmas.

Kommuner använder GIS för detaljplaner, bygglov och ledningsnät, skogsbolag för skogsbruksplaner och räddningstjänsten för att hitta fram. Energi- och telebolag håller reda på var kablar och stolpar finns. Länsstyrelser och myndigheter använder GIS i miljöbedömningar, se Naturvårdsverkets vägledning. Med drönare används GIS också för volymer i täkter, uppföljning av byggen och inmätning av objekt.

GPS är det amerikanska satellitsystemet för positionering. Tillsammans med Galileo, GLONASS och BeiDou kallas systemen GNSS. En GNSS-mottagare ger en position, och GIS är där positionerna lagras, kombineras med annan data och analyseras. Med RTK blir positionen noggrann på centimeternivå, som med en Emlid Reach eller en drönare med RTK.

För vektordata är GeoPackage (.gpkg), shapefile (.shp) och GeoJSON vanligast, och i ArcGIS också Esris filgeodatabas (.gdb). Raster som ortofoton och höjdmodeller sparas oftast som GeoTIFF, och punktmoln som LAS eller den komprimerade varianten LAZ. Det är också formaten som program som DJI Terra exporterar till, så drönardata går att läsa in direkt.

Vill du plugga GIS finns utbildningar på högskola, universitet och yrkeshögskola. Geoforum Sverige samlar dem på VäljGeodata.se och under utbildningsvägar inom geodata. Vill du börja själv är QGIS gratis och har en övningsmanual på engelska.

Fjärranalys är att samla in information om marken på avstånd, utan att vara på platsen: med satellit, flygplan eller drönare. Det kan vara vanliga bilder, laserskanning eller bilder i flera våglängder, till exempel för att se hur grödor växer: Multispektral kartläggning med DJI Mavic 3M. Resultatet läses in i GIS som raster eller punktmoln.

Enligt Lantmäteriet räknas det som spridning att göra flygbilder, ortofoton, 3D-modeller och punktmoln tillgängliga för andra, även att lägga dem i en molntjänst. Gäller inget undantag behöver du spridningstillstånd innan du delar: När behöver man söka spridningstillstånd?