Förklaring · 14 min

Regler för DJI Dock 3, Dock 4 och Dock 2: C6, BVLOS och tillstånd

Dockflygning utom synhåll hör till den specifika kategorin. Här ser ni vilken C-klass drönarna i Dock 3, Dock 4 och Dock 2 har, vägarna till deklaration (STS-02) eller tillstånd och vad ni ordnar hos Transportstyrelsen, LFV och på platsen.

Uppdaterad 18 oktober 2026: Omskriven till regelguide för alla DJI-dockor: C-klass, STS-02, PDRA och SORA, luftrum och platsenPublicerad 23 maj 2025

Innan du börjar

Organisationen registrerad som operatör hos Transportstyrelsen, med operatörs-ID: Registrera dig som drönaroperatör och märk drönaren.
En beskrivning av uppdragen: var, hur högt, hur långt från dockan, över vilken mark, i vilket luftrum och hur ofta.
Dockans och drönarens modell och firmwareversion, och drönarens EU-försäkran om överensstämmelse. DJI publicerar försäkringarna på DJI:s EU-sida.
En ansvarsförsäkring för drönarverksamheten.

Dockorna i korthet

Vad gäller	Dock 4 med Matrice 5TD	Dock 3 med Matrice 4D/4TD	Dock 2 med Matrice 3D/3TD
C-klass enligt DJI	C5 och C6	C2 och C6	Ingen
C6 gäller med	Dock 4 och fallskärmen DJI AP1	Dock 3, FTS-modulen och DJI Cellular Dongle 2 med nano-SIM	–
Högsta startvikt (MTOM)	3 050 g inklusive fallskärmen	2 090 g	–
Operativt tillstånd (PDRA eller SORA)	När uppdraget inte ryms i STS-02	När uppdraget inte ryms i STS-02	Krävs, eftersom drönaren saknar C-klass

Klassen gäller drönaren och står i drönarens EU-försäkran om överensstämmelse och på klassmärket. C6 gäller drönaren tillsammans med dockan: Matrice 4D med Dock 3 (enligt DJI även med DJI RC Plus 2 Enterprise från firmware 17.1.5) och Matrice 5TD med Dock 4 och AP1. Vad klasserna betyder: C-klasser C0–C6: vad märkningen betyder och vad du får göra.

Därför hamnar dockflygning i den specifika kategorin

I den öppna kategorin ska fjärrpiloten se drönaren hela tiden. Flygning utom synhåll (BVLOS) ryms inte där, utan kräver en deklaration enligt ett standardscenario (STS) eller ett tillstånd i den specifika kategorin.

Dock 4 och Dock 2 flygs alltid i den specifika kategorin, även inom synhåll. Klasserna C5 och C6 hör inte till den öppna kategorin, och Matrice 3D saknar klass (se fliken Dock 2 nedan).

Automatisk flygning längs en förprogrammerad rutt är tillåten, men en fjärrpilot ska följa flygningen och när som helst kunna ingripa och ändra kursen. Det gäller även när dockan sköter start, uppdrag och landning. Vad synhåll betyder: Vad är VLOS?

C-klass för varje docka

Enligt DJI har Matrice 5TD klassmärkningen C5 och C6 i EU, och drönarens EU-försäkran anger C5 och C6. Klasserna gäller konfigurationen Matrice 5TD, Dock 4 och fallskärmen DJI AP1, med högst 3 050 g i startvikt inklusive fallskärmen. Flygavslutningen (FTS) är inbyggd och går via drönarens 4G, så 4G-täckningen ska vara god där ni flyger. C5 hör till STS-01, som bara gäller flygning inom synhåll.

Matrice 5TD fanns inte i EASA:s lista över C-märkta drönare den 17 oktober 2026. Kontrollera klassmärket på er drönare.

Klassen gäller bara i DJI:s konfiguration. Med andra batterier eller propellrar, utan fallskärmen eller FTS-modulen, med för gammal firmware eller om drönaren byggs om uppfyller den inte C6, och då går STS-02 inte att använda.

STS-02: vad standardscenariot kräver

STS-02 är en deklaration, inte ett tillstånd: operatören intygar för Transportstyrelsen att alla krav uppfylls. Kraven står i EU-förordning 2019/947. I korthet:

Flygning över ett kontrollerat markområde i glest befolkat område, där operatören kan se till att enbart medverkande personer finns. Området består av flygområdet, en beredskapsvolym som når minst 10 m utanför det och en markriskbuffert som minst täcker den sträcka drönaren enligt tillverkaren troligen färdas efter en flygavslutning.
Högst 120 m över marken, med operationsvolymen högst 30 m högre, och flygsikt över 5 km.
Drönaren i fjärrpilotens sikte vid start och landning, utom vid en nödavslutning.
Utan luftrumsobservatör högst 1 km från fjärrpiloten, på en förprogrammerad bana när drönaren inte syns. Med observatörer högst 2 km från fjärrpiloten och högst 1 km från närmaste observatör.
En C6-märkt drönare med ett aktivt system som hindrar den från att lämna flygområdet, som DJI kallar GeoCaging, och aktiv fjärridentifiering (Remote ID).
En fjärrpilot med STS-02 på drönarkortet som flyger en drönare åt gången, en operativ manual, en beredskapsplan och personer i markområdet som har informerats och samtyckt.

Som STS-02 är skrivet ska drönaren synas för fjärrpiloten vid start och landning och flyga högst 1 km från fjärrpiloten, eller 2 km med observatörer. Ska fjärrpiloten sitta på en annan plats och följa drönaren i FlightHub 2: fråga Transportstyrelsen vilken väg som gäller innan ni planerar så.

Läs Transportstyrelsens sida om att deklarera standardscenario och EASA:s sida om standardscenarier.

Andra vägar: PDRA, SORA och LUC

Ryms uppdraget inte i STS-02 söker operatören ett operativt tillstånd hos Transportstyrelsen. Det här skiljer vägarna för dockflygning:

PDRA-S02 motsvarar STS-02 men kräver ingen C6-drönare. Drönaren ska synas vid start och landning.
PDRA-G01 och G02 gäller flygning utom synhåll över glest befolkat område: G01 med visuell övervakning av luftrummet, G02 i avgränsat luftrum som ett restriktionsområde. Start och landning får ske från en säker förberedd plats utan att fjärrpiloten ser drönaren.
PDRA-G03 gäller flygning utom synhåll lägre än 30 m över marken längs förprogrammerade rutter. Enligt EASA är den anpassad för rutinmässig automatiserad bevakning och inspektion av anläggningar. G02 och G03 förutsätter direkt radiolänk till drönaren, inte mobilnät.
SORA 2.5 är en egen riskanalys för det som ingen PDRA täcker, och tillståndet kan gälla flera platser.
LUC är ett tillstånd för organisationen att själv godkänna vissa flygningar, och det kräver bland annat ett säkerhetsledningssystem.

Transportstyrelsen anger en kötid på cirka 6–7 månader innan en ansökan får en handläggare. Handläggningen kostar 1 700 kr per timme, och årsavgiften för ett operativt tillstånd är 6 500 kr plus 2 100 kr per tillstånd, eller 10 500 kr i grundavgift för ett tillstånd som gäller platser inom ett allmänt bestämt område (2026 års avgifter). Så väljer ni väg och förbereder ansökan: Kategori specifik: så väljer ni mellan STS, PDRA, SORA och LUC.

Börja med tillståndsfrågan när ni planerar dockan, inte efter installationen. Ett tillstånd kan ta många månader, och platsen påverkar vilken väg som går.

Så deklarerar ni STS-02

Registrera organisationen som operatör hos Transportstyrelsen. En juridisk person får ett enda operatörs-ID.
Utbilda fjärrpiloterna. STS-02 på drönarkortet kräver teoribevis för standardscenarier och intyg om praktisk utbildning för STS-02. Har piloten svenskt drönarkort ska utbildningen göras i Sverige.
Skriv den operativa manualen enligt bilaga 5 till förordning 2019/947 och en beredskapsplan. EASA har en mall för manualen.
Bestäm flygområde, beredskapsvolym och markriskbuffert, och ställ in GeoCaging efter dem i FlightHub 2 (se nästa avsnitt). Bufferten ska minst täcka sträckan drönaren troligen färdas efter en flygavslutning; för Matrice 4D finns sträckorna i flygmanualen.
Ordna ansvarsförsäkring. I deklarationen intygar operatören att försäkring finns för varje flygning.
Deklarera i Transportstyrelsens e-tjänst Drönarsidan. Ni får börja flyga när Transportstyrelsen har bekräftat att deklarationen har kommit in och är fullständig.

Deklarationen gäller i 2 år. Den kostar 1 500 kr, och sedan betalar operatören en årlig avgift på 6 500 kr plus 2 800 kr per deklaration (2026 års avgifter). Ändras något som står i deklarationen ska ni meddela Transportstyrelsen direkt. Fjärrpiloten ska flyga åt en operatör som har deklarerat: STS-02 på drönarkortet räcker inte ensamt.

GeoCaging och flygavslutning (FTS)

C6 och STS-02 bygger på två funktioner. GeoCaging håller drönaren inom volymen ni har bestämt, och flygavslutningen (FTS) stoppar propellrarna om drönaren ändå lämnar den. Zonerna ställer ni in i FlightHub 2:

Zon	Vad som händer	Inställning
Flygområde (Flight Geography, FG)	Här startar, flyger och landar drönaren. Dock 3: varning nära gränsen. Dock 4: drönaren bromsar och svävar vid gränsen, och i ett ruttuppdrag flyger den sedan hem.	Minst 100 m radie och 35 m höjd
Beredskapsvolym (Contingency Volume, CV)	Drönaren bromsar och svävar. Den kan inte starta eller landa här, och RTH och FlyTo går inte att starta. Ni kan styra tillbaka den.	Minst 100 m radie och 35 m höjd mer än flygområdet
Operationsvolym (Operation Volume, OV)	Flygområdet och beredskapsvolymen. Lämnar drönaren den utlöses FTS automatiskt.	Högst 30 km radie och 1,5 km höjd

Slå på för organisationen
Organisationsadministratören öppnar My Organization, klickar på inställningsikonen › Edit och slår på GeoCaging.
Slå på för dockan
Öppna projektet, välj dockan och slå på Remote Debugging › GeoCaging under Action. Ställ in radie och höjd för flygområdet och beredskapsvolymen och spara.
Stäng av felsökningsläget
Stäng av Remote Debugging när ni har sparat. Dockan kan inte flyga uppdrag medan felsökningsläget är på.

Höjden räknas från dockan, så räkna med det om dockan står högt, till exempel på ett tak. I STS-02 får drönaren flyga högst 120 m över marken, och operationsvolymen får inte gå mer än 30 m högre. Flygområdet ska vara högre än RTH-höjden, och inställningarna kan bara ändras när drönaren är påslagen och inte flyger ett uppdrag.

GeoCaging fungerar inte i uppdrag med flera dockor eller flera drönare. STS-02 kräver ett aktivt system mot att lämna flygområdet, så sådana uppdrag går inte att flyga enligt STS-02.

Flygavslutningen (FTS) kan också utlösas manuellt. Då stannar propellrarna och en monterad fallskärm löser ut, och efteråt ska drönaren inspekteras enligt underhållsmanualen.

Dock 3: utlös FTS i FlightHub 2 under Devices › Device Maintenance › Aircraft Control eller på DJI:s FTS-sida. DJI kräver att FTS testas före första flygningen.
Dock 4: utlös FTS med knappen i Virtual Cockpit eller på DJI:s FTS-sida, och anteckna drönarens serienummer och verifieringskod i förväg. FTS kontrollerar sig själv när drönaren slås på och ska visas som online i FlightHub 2.

Ställ in gränserna med god marginal. Enligt DJI kan drönaren behöva upp till cirka 26 m i sidled och 4 m i höjd för att bromsa, och DJI rekommenderar minst 100 m mellan gränserna.

Luftrum och tillstånd för platsen

Kontrollera platsen på LFV:s Drönarkarta och i AIP SUP och NOTAM innan dockan placeras. Dockflygning i den specifika kategorin omfattas inte av undantagen för kontrollzoner och TIZ, som bara gäller i den öppna kategorin för drönare med högst 7 kg maximal startvikt. Ligger platsen i eller nära en kontrollzon eller TIZ: kontakta flygtrafikledningen innan ni planerar uppdragen. Enligt LFV krävs tillstånd i de flesta fall vid varje enskilt tillfälle. För flygplatser där LFV sköter flygtrafikledningen mejlar ni obemannadeluftfartyg@lfv.se.

Geografiska UAS-zoner kan kräva tillstånd. Först behövs i de flesta fall ett utlåtande från den som ansvarar för zonen, och en ansökan till Transportstyrelsen handläggs normalt inom två veckor.
I restriktionsområden (namnet börjar med ESR) får ni inte flyga utan tillstånd. Drönarkartan visar vem som ger det, i många områden flygtrafikledningen. Hos Transportstyrelsen tar handläggningen upp till fem veckor, och tillstånd ges främst för samhällsnyttig verksamhet som inspektion av infrastruktur.
För flygning utom synhåll kan ett restriktionsområde eller farligt område behöva upprättas. Ansökan ska komma in senast sju veckor före för ett tillfälligt område och fem månader före för ett permanent.
Matrice 4D och Matrice 5TD är klassmärkta och använder sedan januari 2026 bara myndigheternas officiella UAS-zoner. I Sverige ingår inte flygplatsernas kontrollzoner och de flesta restriktionsområdena i den zondatan, så drönaren varnar inte alltid nära en flygplats eller ett R-område. Kontrollera varje plats och rutt på Drönarkartan, även när FlightHub 2 inte visar någon zon. Matrice 3D saknar klass och kan visa andra zoner.

Mer om zonerna och kontakterna: Var får jag flyga drönare? En upplåsning hos DJI är inget tillstånd att flyga. Så låser ni upp DJI:s zoner för dockor: Geozoner och upplåsning i DJI Pilot 2.

Operatörs-ID, Remote ID, försäkring och rapportering

Operatörs-ID:t ska sitta synligt på drönaren och vara inlagt som nätverks-ID i drönarens fjärridentifiering (Remote ID), som ska vara aktiv i den specifika kategorin. Var numret läggs in skiljer mellan dockorna:

Öppna appen DJI Enterprise, gå till Devices, leta upp drönarens kort för Device Maintenance, tryck på UAS Remote Identification och ladda upp numret.

Steg för steg i DJI Pilot 2, och hur ni ser att drönaren sänder: Lägg in operatörs-ID (Remote ID) i DJI Pilot 2.

Försäkring: yrkesmässig drönarflygning omfattas av försäkringskravet i förordning (EG) 785/2004. Läs Försäkring för drönare: vad som krävs och vad som täcks.
Rapportering: händelser rapporteras via ECCAIRS 2. Alla måste rapportera om någon har skadats allvarligt eller dött eller om ett bemannat luftfartyg var inblandat, och med deklaration eller tillstånd omfattas ni enligt Transportstyrelsen troligen av obligatorisk rapportering även för andra händelser. Allvarliga skador, dödsfall och omfattande skador på luftfartyg rapporteras också till Statens haverikommission. Flyger ni för en organisation rapporterar ni i första hand i dess eget system.

Platsen: el, bygglov, kamera och bilder

Några regler gäller platsen snarare än flygningen. DJI:s krav på el, nätverk och placering: Planera installationen av DJI Dock 4 och Planera installationen av DJI Dock 3.

El: fast anslutning och kabel i mark är elinstallationsarbete och ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag.
Bygglov: en mast eller ett torn kräver bygglov om masten eller tornet är högre än 20 m eller står närmare tomtgränsen än sin höjd, och en antenn på fasad eller tak kan vara lovpliktig inom detaljplan. Dockan och fundamentet nämns inte i Boverkets lista över lovpliktiga anläggningar. Fråga kommunen om bygglov.
Kamera: används dockans eller drönarens kameror för bevakning gäller samma regler som för annan kamerabevakning: dataskyddsförordningen och, vid varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning, kamerabevakningslagen. Tillstånd från IMY behövs inte längre, men ni ska göra en intresseavvägning innan ni börjar bevaka och informera, till exempel med skyltar. Myndigheter, kommuner och andra som utför en uppgift av allmänt intresse ska dokumentera avvägningen.
Bilder: flygbilder som sprids kräver spridningstillstånd från Lantmäteriet. Lagring i en molntjänst som ni inte själva har full kontroll över räknas som spridning, och livesändning är generellt inte tillåten. Lantmäteriet kräver ett nytt tillstånd för varje insamling av material som ska spridas, och det kan inte sökas i förväg. Dockan laddar upp bilderna till FlightHub 2 efter varje flygning, så fråga Lantmäteriet hur ni ska hantera det innan dockan tas i drift. Läs När behöver man söka spridningstillstånd för drönarbilder?

Räddningstjänst och verksamhet i statens intresse

EU:s drönarregler omfattar inte räddningstjänst och liknande verksamhet i statens intresse. Enligt Transportstyrelsen krävs i stället tillstånd från Transportstyrelsen innan verksamheten börjar. Läs Transportstyrelsens regler för polis, ambulans, räddningspersonal och utryckningar.

Vanliga frågor

Räcker det med en C6-märkt drönare för att flyga utom synhåll?

Nej. Operatören ska också ha deklarerat STS-02 eller ha ett operativt tillstånd, och fjärrpiloten ska ha rätt behörighet. Dessutom krävs operativ manual, registrering som operatör och försäkring.

Kan vi flyga dockan från kontoret med STS-02?

Inte som STS-02 är skrivet: drönaren ska synas för fjärrpiloten vid start och landning och flyga högst 1 km från fjärrpiloten, eller 2 km med luftrumsobservatörer. Fråga Transportstyrelsen vilken väg som gäller för ert upplägg.

Behöver vi tillstånd för dockans kamera?

Inte från IMY: sedan 1 april 2025 behöver ingen söka tillstånd. Men ni ska göra en intresseavvägning innan ni börjar bevaka, och myndigheter och kommuner ska dokumentera den. Dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen kan gälla, och ni ska informera om bevakningen, till exempel med skyltar.

Är DJI:s dockor EASA-certifierade?

Nej. EASA certifierar inte C-klasser. Klassen bygger på tillverkarens bedömning enligt förordning 2019/945, i vissa fall granskad av ett anmält organ. För Dock 3 med Matrice 4D anger DJI att Applus har granskat C2 och C6, och EASA:s lista över C-märkta drönare bygger på tillverkarnas egna uppgifter.

Om det inte fungerar

Är ni osäkra på vilken väg som gäller: fråga Transportstyrelsen innan dockan köps eller installeras, eftersom ett tillstånd kan ta många månader. Kontaktuppgifterna finns på Transportstyrelsens sida om drönare.
Vad som gäller i varje kategori: Transportstyrelsens drönarflygguide.
Går GeoCaging inte att spara: kontrollera att drönaren är påslagen och inte flyger ett uppdrag, och att organisationsadministratören har slagit på funktionen. Flyger dockan inte efteråt: stäng av Remote Debugging.
Visar FlightHub 2 fel för Remote ID eller FTS: uppdatera drönarens firmware och kontrollera 4G-anslutningen.
Fråga vår kundservice om vilken docka och drönare som passar ert uppdrag. Vilken tillståndsväg som gäller avgör Transportstyrelsen.

Hjälpte guiden dig?